Tillvaron faller isär lite sådär ett fragment i taget. Framtidsplaner spricker lika mycket som mitt hjärta för var dag som går. Ibland önskar jag att jag inte var en sådan känslomänniska, att jag inte var sådär skör.

 

Jag har gjort vad jag kan, nu lägger jag allt på hyllan. Istället bränner jag pengar jag inte har. Faller för impulser och gör dumma saker. Sålänge jag får ha bra människor runt mig och ha roligt. Sålänge man får känna sig lite levande.