Wednesday
Förra onsdagen (alltså den 15e maj) så skulle jag och Niclas på ett event med Stockholm Fashion Week Magazine eftersom att han fotograferat omslag och en editorial i senaste numret som jag retuscherat. Drack lite öl hos honom på eftermiddagen innan vi tog bussen till Taverna Brillo där eventet hölls och mötte upp hans tjej Helena. Efter lite gratisdricka och mingel där så stack vi vidare till Scandic över gatan för en vernissage.
Kollade bilder, minglade, drack lite gratis bubbel och mötte upp Christian och Anna (stylisten som Niclas jobbade med till SFWM). Tog taxi bort till F12 efter att Niclas kallat mig "bondpojk" som aldrig varit där haha. Terassen hade invigning och det blev mer dricka, mingel och dans. Drog mig därifrån någongång i den dimmiga onsdagsnatten efter en riktigt rolig utekväll i Stockholm. Kändes lite som att jag invigde att jag nu bor och jobbar här på riktigt!
Slutligen slänger jag upp jobbet för SFWM också! Riktigt kul att se det i tryck eftersom jag fick fria händer av Niclas i retuschen, samt att jag för en gångs skull fick stå med i tidningen! Yippie! :D
Fotograf: Niclas Brunzell / Söderbergs Agentur - Stylist: Anna Sundelin - Modell: Olivia W / Nisch Management
Makeup & Hår: Martin Sundqvist - Stylistassistent: Denise Hernandez - Retusch: Tony Ottosson
I need you to take all my shadows for a walk tonight
Det blev en ganska lugn helg efter mitt psykbryt i fredags. Spenderade varje dag hemma hos Joacim med filmtittande och planerande inför framtiden. På lördagkvällen kom Justus förbi och vi kollade på Eurovision och drack lite. Idag skulle jag hem och retuschera hela dagen men fastnade på vägen hem. Häng i solen med Anna och hennes syster på Långholmen lockade lite för mycket och jag tänker att några timmar sommarlov kan jag väl få ge mig själv ibland när jag ändå har tid?
Nu sitter jag iallafall hemma i kollektivet på Kungsholmen, ensam hemma dock. Har tänkt försöka vara lite här nu när jag snart flyttar härifrån. Det är mycket nytt på gång nu, undrar om det kanske är därför jag är så orolig i själen?! Jag vet att allt löser sig, eller iallafall lugnar ner sig med tiden. Men det känns lite hopplöst ibland att sitta och vänta på att inte vara stressad. Insåg just det ironiska i hela den meningen! Men jag tar dagarna som de kommer och försöker ägna lite tid åt kreativa saker, skapandet har ju alltid varit mitt hjärtas räddning på något sätt!
Wearing all vintage misery
No, I think it looked a little better on me
Ibland är det chockerande hur en bra dag kan övergå till total misär. Hur den där konstanta lilla klumpen i halsen bara kan explodera ut tills det känns som man kväver sig själv i ångest. En vecka utan skolans skyddsnät, blir jag inte inringd spenderar jag dagarna mest med att sova. Ångesten över ekonomi och framtid ligger över mig som ett mörkt jävla moln. Men jag vet att det löser sig, det kommer vara lite hårt i början men det blir bättre. Men stressen kommer ikapp ibland. Bara jag får ta en timme eller två, må skit, känna mig ynklig och kanske till och med gråta en skvätt. Det går över, jag tar mig i kragen.
Det gäller att blicka framåt, och lita på att framtiden har bra saker att ge. Efter 3 års studier vägrar jag ge upp nu, jag har ändå kommit en bit på vägen. Ska jag ge upp det här ska jag åtminstone kunna säga att jag försökte! Så nu är det dags att rycka upp sig, nog med självömkan för den här gången. Cheer up emo kid!
23:54
7 månader med min knäppis idag, och snart börjar sambolivet på riktigt också! Älskar dig massvis! ♥
The end of an era
Igår var dagen slutligen kommen. Sista dagen i Gamleby, examensdagen från Gamleby Fotoskola. Mixade känslor när (vad som kändes som) en vanlig skoldag med redovisning för Klara G gick över till rosutdelning, kramar och farväl. Startade eftermiddagen med lite öl och musik utanför skolan, sista skolhänget och sen lite bus på det.
Körde en sista, snygg och otroligt porrig fotosession med Olivia utanför skolan också!
Sen bar det av till internatet, where it all began, för att fixa käk och börja själva avskedsfesten.
Carros BH fungerar utmärkt som ninja-mask!
Sen blev Ida sentimental och knäckte mig, sen var det cryfest 2013 ett bra tag för en större del av oss.
Så slog klockan 5 på morgonen, solen började gå upp och alla började leta sig till sina respektive sovplatser. Jag snodde Carros säng och somnade som en sten. Vaknade med Jossan på förmiddagen idag av att Mathilda knackade på rutan och skulle säga hej då. Så nu är verkligheten här... yrkeslivet... inget mer skyddsnät i form av skola och ingen knytpunk för oss alla att återsamlas. Två FANTASTISKA år har jag haft genom den här skolan, älskar min klass så himla mycket och kan nog ärligt säga att det här har varit bland det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Nu får vi bara se vad framtiden har att erbjuda! ♥
Don't dream it's over
En timme och 48 minuter in på en måndag. Ännu ett nattpass i skolans datasal. Jag har blivit ett gryningsbarn när jag först efter att ha sett solens första strålar tränga igenom rullgardinen lyckas finna sömn senaste tiden. Spenderat nästan två veckor i mitt "pojkrum" hemma hos mamma och pappa. Om tre dagar tar vi examen från Gamleby och jag har tvingat min hjärna att leva som en repad skiva; plåta, tuscha, plåta, tuscha.
Valborg, födelsedagsfiranden och trevliga stunder har passerat. Men ikväll är jag för utmattad för att orka gå igenom någonting och återge det med den glädje jag vill. Ska snart packa ihop utrustningen efter att ha kollat igenom dagens bilder från en modeplåtning i ödehusen i Valdemarsvik. Imorgon ska jag bara ligga hemma och tycka synd om mig själv tror jag, domedagen väntar: Tandläkaren!
Hejdå till en av mina visdomständer, förhoppningsvis dör jag inte och kan faktiskt lyckas gapa ordentligt efteråt för första gången på månader.
Godnatt bloggskrälle! (ber om ursäkt till mitt framtida jag som läser detta gnälliga inlägg)
