Only breathing with the aid of denial

Dagar kommer och går. Jag pendlar mellan ett liv i Stockholm och ett liv i skolan. Blicken flackar liksom mellan allt som ligger framför mig och fina minnen långt där bakom. Min hjärna växlar lika mycket och går antingen i ljusets hastighet eller på tomgång. Det är mycket nu, mycket i huvudet att försöka reda ut och försöka hålla ordning på. Men jag borde ju vid det här laget veta, om någon, att allting faktiskt löser sig. Jag får göra vad jag kan i stunden och leta äventyr vid horisonten. Jag är lite sugen på att vara lite impulsiv! Men det mest impulsiva nu får bli att roadtripa till Gamleby imorgon igen, det får räcka för stunden.
 
 
Jag får leka med mig själv i photoshop när jag har tråkigt. Såhär skulle jag se ut om jag nästan inte hade några ögonbryn!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0