Unfamiliar Love

Det kan vara så skönt att bara falla. När orken inte sitter i längre.
Men den här känslan är annorlunda. Jag når liksom aldrig botten. Jag fångas upp på vägen.
Så villkorslöst. Så främmande. Så himla underbart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0